lu.se

Elektro- och informationsteknik

Lunds Tekniska Högskola | Lunds universitet

Nyhetsarkiv

telekomidag.se: 5g är ingen revolution

Publicerad: 2018-04-05

Klart, men inte färdigt. Så beskriver Fredrik Tufvesson läget för 5g just nu. ? 5g testas ju redan, men det lär ta tid innan det når allmänheten, säger han till Telekom idag.



 


Nytt 5G-samarbete med Ericsson

Publicerad: 2018-03-08

Digitaliseringen går i rasande fart och kapaciteten i dagens fasta och mobila bredband räcker inte till. Lunds universitet och Ericsson AB har kommit överens om ett djupgående forskningssamarbete inom Massiv Mimo som är en av nyckelteknikerna för...

Lunds universitet och Ericsson AB har kommit överens om ett djupgående forskningssamarbete inom Massiv Mimo som är en av nyckelteknikerna för nästa generations mobilsystem, 5G.
Överenskommelsen innebär att LTH nyrekryterar ungefär tio doktorander och postdoktorer som tillsammans med en handfull seniora forskare vid Institutionen för elektro- och informationsteknik ? och lika många seniora forskare vid Ericsson ? kommer att ta fram nya teknologier och applikationer för Massiv Mimo.
LTH-forskarna var först i världen med att konstruera en testbädd för realtidskommunikation med den nya teknologin och har arbetat med teknologin sedan 2011.

Tillsammans med universitetet i Bristol har Lundaforskarna också slagit världsrekord i spektrumeffektiv kommunikation.
Då visade de att det gick att uppnå drygt tjugo gånger högre spektrumeffektivitet jämfört med dagens 4G-nät, med 145,6 bitar/s/Hz.
? Överenskommelsen visar på styrkan och bredden i vår 5G-relaterade forskning. Det finns inte många ställen i världen där man integrerar teori, systemdesign och kretskonstruktion på den här nivån. Bredden innebär att vi kan ta koncept hela vägen från teori till fungerande chip, säger Viktor Öwall, rektor för LTH, den tekniska fakulteten vid Lunds universitet.

Fredrik Tufvesson är professor i radiosystem och projektledare på LTH för samarbetet. Han tycker det ska bli intressant att fördjupa forskningssamarbetet med Ericsson nu när teknologiutvecklingen går in i nästa fas:
? Vi har visat att konceptet fungerar. Nu kan vi ta fram prototyper för denna typ av effektiva men beräkningskrävande kommunikation.
Ove Edfors, också professor i radiosystem och pionjär inom området, lägger till:
? Vi ska också studera hur man kan ta koncepten och applikationerna ett steg vidare, bortom 5G. Överenskommelsen visar också vilket otroligt tryck det är inom 5G-utvecklingen just nu, och på styrkan i Lund som mobilkluster.

Text: Kristina Lindgärde
FAKTA
- Samarbetet innebär en fyraårig satsning med ett direkt forskningssamarbete mellan Ericsson och LTH.
- 5G-tekniken förväntas rullas ut i begränsad skala i år och komma i gång på allvar år 2020. Vinsten är rejält högre hastighet och bättre kapacitet i näten. Skiftet förväntas bland annat bli en ?islossare? för näringslivets och industrins digitaliseringsplaner eftersom dagens kapacitet och mobilnät inte räcker till.
- Massiv Mimo (multiple input multiple output) går förenklat ut på att förse varje basstation med hundratals antenner istället för att som idag bara ett fåtal.
- Massiv Mimo-tekniken är en del i de tidiga 5G-standarderna och förväntas vara en nyckelkomponent i den vidare utvecklingen av 5G.
Läs också nyheten på Ericssons forskningsblogg 
www.ericsson.com/research-blog/ericsson-goes-massive-lund-university/ Personerna på bilden
Från vänster:
Lina Persson, sajtchef Ericsson Lund
Torbjörn von Schantz, rektor LU
Viktor Öwall, rektor LTH,
Sinisa Krajnovic, chef radioutvecklingen Ericsson
Fredrik Andersson, rektor EHL
Sara Mazur, chef Ericsson research,
Igor Tasveski, radioutveckling Ericsson
Kjell Gustafsson, Ericsson systems and technology
David Bjore, chef radioaccessnät, Ericsson
Björn Ekelund, Ericsson research(foto: Fredrik Tufvesson)



 


SR Vetenskapsradion: Här styrs roboten från molnen

Publicerad: 2018-03-06

För att tillverkningsindustrin ska kunna bli mer effektiv kan fabriksrobotar i framtiden styras från flera ihopkopplade molntjänster. Något som forskare på Lunds tekniska högskola tror blir möjligt med nästa generations mobilsystem 5G.



 


Från snilleblixt på stranden till produkt som räddar liv

Publicerad: 2018-02-28

En ny miniradar tar tekniken från andra världskriget in i våra vardagsrum. I december listades spinoff-bolaget Acconeer på Nasdaqbörsen och snart kör massproduktionen igång. Men hela historien började på en strand flera år tidigare.

Skanör, augusti 2005. På Falsterbo strandbad sorlar det av folk. De badar i vågskummet eller sitter uppflugna på sand-dyner och fläktas av ljumma vindar som luktar salt och semester.
En av dem är Lars-Erik Wernersson, nybliven fysikprofessor vid LTH. Han har precis tagit ett dopp men måste nu förbereda en föreläsning till nästa vecka. I samma veva ska han byta institution, från fysik till elektrovetenskap. Han slår upp en lärobok i mikrovågsteknik och borstar bort sanden från uppslaget. Då slås han plötsligt av en tanke. ? Varför använder mina nya kollegor bara de längre radiovågorna för att bygga kommunikationsutrustning? Varför inte pulser av kortare radiovågor? Med dessa borde gå att skapa kortare intervall och därmed nya användningsområden, funderar han. Under sin tid som heltidsfysiker har han utvecklat en elektrisk komponent i nanostorlek som kan generera tätare signaler jämfört med vanliga transistorer. Kanske kan den komma till användning i hans nya roll? Tänkt och gjort. Han packar ihop badväskan och när han kliver in i E-huset några dagar senare skriver han ihop en ansökan till ett nytt forskningsprojekt. Den går igenom och två doktorander anställs ? Mikael Egard och Mats Ärlelid, med examen från teknisk fysik respektive elektroteknik. Flera avgörande händelser kommer att inträffa under årens lopp. Lars-Erik Wernersson minns särskilt en. ? Vi var i labbet för att testa vår nybyggda radiosändare. Jag plockade ner en plastlinjal från hyllan och höll upp den i radiovågsfältet. Då såg vi att radiovågorna till hälften gick igenom och resten studsade tillbaka. Och det var precis vad vi ville! För då visste vi att vår teknik både skulle kunna användas till att identifiera material och att sensorn skulle kunna monteras bakom plast. Det var en häftig känsla. Ett halvår senare inträffar en annan viktig händelse. Mats Ärlelid har precis publicerat en artikel. Några dagar senare får han ett mejl av en radartillverkare i Göteborg som vill träffas. ? Vi tog chansen och åkte dit. Det blev aldrig något affärssamarbete, men vi hade en hel del kontakt. Deras frågor tvingade oss att staka ut en riktning och tänka i nya banor när det gällde möjliga användare. De hade ju en renodlat kommersiell synvinkel. Själva fick de omvärldskunskap. Överhuvudtaget återkommer forskarna till hur olika personer och organisationer varit viktiga för att ge knuffar i rätt riktning: Den interna stödfunktionen LU Innovation och senare såddfinansiären LU Holding, finansiären SSF som ordnade entreprenörsdagar och tävlingar, experter i regionen som tankat in viktig kunskap, exempelvis entreprenören Mårten Öbrink. Allra viktigast har varit att få till den där eftertraktade tvärvetenskapen, tycker Lars-Erik Wernersson. (Längre ner i korridoren sitter exempelvis 5G- och antennforskare som visade sig spela in viktigt kunnande.) Enligt honom behöver det inte vara svårare än att byta arbetsplats då och då ? såsom han själv gjorde för snart tretton år sedan. ? Därför tror jag att Science Village kan bli en välkommen injektion för universitetet. Vissa forskare kommer ju förmodligen att flytta dit och få nya kollegor. Man måste röra om i grytan då och då, säger han. Text: Kristina Lindgärde
Foto: Kennet Ruona
Artikeln publicerades ursprungligen i LUM, Lunds universitets magasin: http://www.lum.lu.se/innovationsresan-fran-snilleblixt-till-produkt/



 


För andra året i rad presenterar EIT chip för basbandsprocessning i Massiv MIMO vid flaggskeppskonferensen ISSCC

Publicerad: 2018-02-22

För ett år sedan presenterade forskare från EIT världens första chip för basbandsprocessning i Massive MIMO vid den årliga flaggskeppskonferensen ISSCC (International Solid State Circuits Conference) i San Francisco. Som uppföljning presenterades en...

Massiv MIMO är en av de mest lovande kandidatteknikerna för att öka effektiviteten hos 5G-system. Potentiellt kan man öka både spektrum- och energieffektiviteten hos systemen många gånger, vilket bidrar till mångdubbling av antalet användare i systemet. Samtidigt minskas den utstrålade effekten från basstationerna kraftigt. För att åstadkomma detta måste signalerna från hundratals antenner processas samtidigt av basstationen, något som i sin tur leder till både hög beräkningskapacitet och hög energieffektivitet hos den hårdvara som utför beräkningarna.  Forskare vid institutionen för Elektro- och informationsteknik vid LTH, Lunds universitet har nu tillsammans med forskare vid University of Michigan tagit fram ett specialdesignat chip som kan processa signaler i basstationer som har 128 antenner och upp till 16 gånger fler användare än traditionella system. Vid en bandbredd på 1.8 Gbit/sek förbrukar chipet inte mer än 127 mW. Det nya chipet presenterades av Hemanth Prabhu, Liang Liu och Viktor Öwall från EIT tillsammans med medförfattarna Wei Tang och Zhengya Zhang från University of Michigan. Föredragets titel: A 1.8Gb/s 70.6pJ/b 128×16 Link-Adaptive Near-Optimal Massive MIMO Detector in 28nm UTBB-FDSOI.



 


Pietro Andreani received his IEEE Fellow Award at ISSCC

Publicerad: 2018-02-22

At the International Solid State Circuits Conference (ISSCC) on 11-15 February in San Francisco, Pietro Andreani from department of electrical and information technology at LTH, Lund university, received his IEEE Fellow Award at the start of the...
At the International Solid State Circuits Conference (ISSCC) on 11-15 February in San Francisco, Pietro Andreani from department of electrical and information technology at LTH, Lund university, received his IEEE Fellow Award at the start of the conference for his contributions to CMOS Integrated Voltage-Controlled Oscillator.



 


Contact S4 ny medlem till EITs maskinpark för kretskorttillverkning

Publicerad: 2018-02-22

LPKF Contact S4 är ett nytillskott i EITs maskinpark och ska användas till att kopparplätera borrade hål i kretskort. Detta för att få elektrisk kontakt mellan ledarbanor på olika lager kretskorten: översida, undersida eller inre kopparlager....
LPKF Contact S4 är ett nytillskott i EITs maskinpark och ska användas till att kopparplätera borrade hål i kretskort. Detta för att få elektrisk kontakt mellan ledarbanor på olika lager kretskorten: översida, undersida eller inre kopparlager. Maskinen kan även förstärka ytor i ledarlagren genom att lägga på mer koppar. Mer information på: http://www.lpkf.com/products/rapid-pcb-prototyping/through-hole-plating/electroplating/



 


SR: Fredrik Tufvesson diskuterar hur Vinter-OS blir en uppvisning för 5G

Publicerad: 2018-02-08

På fredag invigs vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang. Men de olympiska spelen är också den första stora uppvisningen i tävlingen mot nästa generations mobilsystem ? 5G.



 


52 miljoner till säkrare IoT och cyber-fabriker

Publicerad: 2018-02-07

I takt med att våra liv digitaliseras alltmer skärps säkerhetskraven på IT och mjukvara. Två nya forskningsprojekt ska göra den uppkopplade industrin och den smarta staden lite säkrare. 

Stiftelsen för strategisk forskning delar ut sammanlagt 300 miljoner till olika projekt inom cybersäkerhet. Två av dessa hamnar i Lund:

Martin Hell,
forskare i nätverk och säkerhet, LTH, får 22 miljoner för att bygga upp en demonstrationsmiljö för hur uppkopplade enheter som döljer sig bakom begreppet ?den smarta staden? kan samspela bättre när det gäller mjukvaruuppdateringar och konfiguration.
? Nya sårbarheter i mjukvara upptäcks varje dag. Detta resulterar i att våra enheter blir osäkra och exponerade för attacker. Eftersom antalet uppkopplade enheter snabbt ökar och attacker både blir enklare att utföra och samtidigt mer sofistikerade, så måste enheter och system ha stöd för robusta och säkra metoder för att uppdatera programvaran, säger Martin Hell.
I detta projekt kommer han och hans kollegor att utveckla metoder och tekniker för att analysera sårbarheter och distribuera mjukvaruuppdateringar i storskaliga heterogena miljöer, såsom den smarta staden. Det kan handla om sensorer och system som övervakar och styr exempelvis vatten- och energiförsörjning, avfallshantering och fordonstrafik som bidrar till klimatsmarta, resurssnåla och miljövänliga städer.

? Vi förväntar oss att bidra med forskningsresultat som ökar säkerheten i alla typer av IoT-miljöer, från hem, företag och fabriker till de system som bygger upp smarta städer, säger han. Christian Gehrmann, adjungerade professor inom nätverk och säkerhet, får 30 miljoner för ?Cybersäkerhet för nästa generations fabrik?. 
 
För också tillverkningsindustrin förlägger alltmer information i molnet. Utmaningen för många industrier är att alltfler dataplattformar används och att flera av dessa har förhållandevis liten bandbredd. Samtidigt finns krav på att snabbt ? ibland på sekunden ? leverera tillförlitliga beräkningar och beslutsunderlag. 
 
Enligt Christian Gehrmann är målet med projektet att utveckla nya sätt att fjärrkontrollera, styra och uppgradera produktionssystem. ? Vi vill också utveckla nya metoder som gör det möjligt att i realtid analysera produktionsdata. Tanken här är bara den data som behövs för att möjliggöra en specifik analysuppgift finns tillgänglig för "analysmotorn". På så sätt blir det effektivare och dessutom förhindras att väsentlig affärsinformation läcker ut. Samtliga bidrag: https://strategiska.se/pressmeddelande/300-miljoner-till-cybersakerhet-en-strategisk-injektion/



 


52 miljoner till säkrare IoT och cyber-fabriker

Publicerad: 2018-02-06

I takt med att våra liv digitaliseras alltmer skärps säkerhetskraven på IT och mjukvara. Två nya forskningsprojekt ska göra den uppkopplade industrin och den smarta staden lite säkrare. 

Stiftelsen för strategisk forskning delar ut sammanlagt 300 miljoner till olika projekt inom cybersäkerhet. Två av dessa hamnar i Lund:

Martin Hell,
forskare i nätverk och säkerhet, LTH, får 22 miljoner för att bygga upp en demonstrationsmiljö för hur uppkopplade enheter som döljer sig bakom begreppet ?den smarta staden? kan samspela bättre när det gäller mjukvaruuppdateringar och konfiguration.
? Nya sårbarheter i mjukvara upptäcks varje dag. Detta resulterar i att våra enheter blir osäkra och exponerade för attacker. Eftersom antalet uppkopplade enheter snabbt ökar och attacker både blir enklare att utföra och samtidigt mer sofistikerade, så måste enheter och system ha stöd för robusta och säkra metoder för att uppdatera programvaran, säger Martin Hell.
I detta projekt kommer han och hans kollegor att utveckla metoder och tekniker för att analysera sårbarheter och distribuera mjukvaruuppdateringar i storskaliga heterogena miljöer, såsom den smarta staden. Det kan handla om sensorer och system som övervakar och styr exempelvis vatten- och energiförsörjning, avfallshantering och fordonstrafik som bidrar till klimatsmarta, resurssnåla och miljövänliga städer.

? Vi förväntar oss att bidra med forskningsresultat som ökar säkerheten i alla typer av IoT-miljöer, från hem, företag och fabriker till de system som bygger upp smarta städer, säger han. Christian Gehrmann, adjungerade professor inom nätverk och säkerhet, får 30 miljoner för ?Cybersäkerhet för nästa generations fabrik?. 
 
För också tillverkningsindustrin förlägger alltmer information i molnet. Utmaningen för många industrier är att alltfler dataplattformar används och att flera av dessa har förhållandevis liten bandbredd. Samtidigt finns krav på att snabbt ? ibland på sekunden ? leverera tillförlitliga beräkningar och beslutsunderlag. 
 
Enligt Christian Gehrmann är målet med projektet att utveckla nya sätt att fjärrkontrollera, styra och uppgradera produktionssystem. ? Vi vill också utveckla nya metoder som gör det möjligt att i realtid analysera produktionsdata. Tanken här är bara den data som behövs för att möjliggöra en specifik analysuppgift finns tillgänglig för "analysmotorn". På så sätt blir det effektivare och dessutom förhindras att väsentlig affärsinformation läcker ut. Samtliga bidrag: https://strategiska.se/pressmeddelande/300-miljoner-till-cybersakerhet-en-strategisk-injektion/



 


Sidansvarig: |